fet och ensam

Med denna uppmuntrande titel på dagens blog skrämmer jag troligen iväg eventuella läsare. Men häromdagen satt jag och tittade på Blossom Tainton i Toppform. Hon piskade igång deltagarna i lite härlig Västafrikansk dans. Det fanns en tid då jag idkade denna dansform och det var så kul och upplyftande. Jag dandade i en lokal på Götgatan(stockholm). Barnen var små och jag var hemma med dem hela dagarna, då jag var inne på min tredje "mammaledighet" började jag så smått klättra på väggarna. Men så började jag dansa varje tisdagkväll, efter dessa danspass brukade en kompis och jag gå fika eller ta ett glas vin. Så bra som jag mådde psykiskt och fysiskt efter dansen kan jag inte minnas att jag någonsin gjort, inte kombinationen kropp och själ i varje fall.

Så sitter jag då här med hund och man på annan ort och vad gör jag? Tröstäter, fetmonstret vill bli matad. Tänk om man kunde ha det där träningsbehovet inbyggt, vad tråkigt jag har varför inte sätta igång och dansa igen? Nåväl vi får välan se om jag kan återvända till dansens magiska värld.

Idag ska Ella lämnas till faster och jag ska ha ett barnledigt dygn, ska faktiskt bli riktigt skönt. Jag styr min kosa till bästa vännen M för mycket prat, vin och Almodovars senaste film. sedan blir det sovmorgon och hasa runt i goskläder halva söndagen och har jag tur så kommer min älskade T på fredag.